Jag går sönder.

 
Igår var jag tvungen att fatta det tuffa beslutet att låta min älskade älskade Freja somna in.
I torsdags blev hon jättedålig och i fredagsmorse åkte jag in till Strömsholm.
Efter ytterligare ett dygn på Strömsholms djursjukhus och konstaterande att hon har ett hormonellt fel som gör att hon inte kan ta upp kalcium i kroppen, vilket gör att hon blir väldigt sjuk, så har jag ältat, räknat (detta är en oerhört kostsam historia och hon skulle behöva lämna blodprover 1-2 ggr i veckan i minst en månad och sedan täta kontroller hela livet, medicinering som är så viktig att den följs med vissa timmars mellanrum, vilket betyder att hon inte skulle kunna vara ute)... Jag har bett till gud att hon ska bli frisk men till sist bestämde jag att nu räcker det.
Hon skulle inte få ett värdigt liv om hon ens skulle klara sig.
 
På fredagen innan jag åkte därifrån talade jag om för henne att hon är världens finaste katt och att jag älskar henne så så mycket.
Och jag trodde verkligen att jag skulle få hämta hem henne på lördagen.
 
Jag älskar dig så mycket min älskade fina Freja och det gör så ont att inte få ha dig i mitt liv längre.
Du har gjort mig och barnen så lyckliga under dina 1 ½ år hos oss.
Tack min fina Freja för allt.

Mamma

Det är ju bara så jobbigt. Jag minns hur det kändes när Kizze togs bort och det spelar ingen roll att det "bara" är en katt. Man sörjer så. Kram till er alla

Svar: Kram <3
Jessica

Carola

Men =( . Det ät så tungt å ledsamt såntdär =( Jag hade oxå en fin katt, en Manx/Skeppskatt som jag måste avliva, han blev knappt 1 år =( Saknar honom ännu å det är 3 år sen! Många styrkekramar till dig!

Svar: Tack Carola!
Jessica

Ulrika

Åh nej :-(
Har tänkt mycket på dig och lilla Freja. Älskar ju katter och vet så väl hur ont det gör när de inte mår bra, och hur enormt ont det gör när man måste fatta Beslutet.

Kraaaam!!

Svar: Tack Ulrika för omtanken <3 Kram!
Jessica

Elisabet

Oj,oj, oj.

Den här gången kan jag ärligt säga att "jag förstår precis!" Jag trodde inte att det var möjligt att man kunde sakna och sörja en katt så mycket. pElle ligger fortfarande i frysboxen,den ute på gamla verandan, insvept i en blommig gardin och sen i en kartong, i väntan på att hamna i jorden.
Men det känns så definitivt då.
Usch, så jobbigt det är!
Det här är den värsta biten med att ha husdjur.
Man får vara glad åt allt annat ..., glädjen i att fått ha dem hos sig! Och att det blir ett värdigt slut. Kram på dig Jessica!

Svar: Tack för omtanken <3Kram!
Jessica




NAMN
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


HEMSIDA


KOMMENTAR